Chocolatey goodness.

 

På lördag ska jag ha födelsedagsfest med min fina familj, och jag passade idag på att fylla en ledig tisdagkväll med bak. Chokladbiskvier är en av mina favoritkakor som min mormor alltid bakade alldeles perfekt, så under mitt (trots allt ganska lyckade) försök kändes hon i allra högsta grad närvarande.

Och nej, dom där kakorna är inget vidare ur den GI-synpunkt jag försöker leva efter, men på lördag tänkte jag unna mig en rejäl eftergift. Och jag smakade faktiskt inte ens på smeten idag!

Life signs.

Jodå, jag lever. Här är jag, till exempel, på väg från bilen till jobbet vid 6.30-tiden imorse.

Festival.

Söndagen bjöd på festivalpromenad med trevligt sällskap, konsert med Polisens Musikkår där min morfar spelar valthorn samt en hel del mat. Det blev på det hela taget en helmysig eftermiddag.

 

Kaffeförsäljningsbil, något jobbig arbetsplats. | Ett träd som av oklar anledning är klätt i tyg…

Konsert

 

Fina mamma.

 

Morfar i valthornstagen | Emblem.

Curled up.

Bilder från gårdagens mys- och ”Dexter”-maratonkväll:

 

 

Vi avverkade alla avsnitt i säsong 1 utom de sista två som vi tyvärr var lite väl trötta för och sparade. Det var kanske klokt, för klockan var vid det här laget med god marginal över midnatt och ingen av oss hade tid eller lust att sova bort våra söndagar.

Idag ska jag åka till Malmö och Malmöfestivalen för att titta på min morfar och hans spelning med Malmöpolisens Musikkår i jazztältet, ett absolut måste.

Dexter – for the serial killer in you.

Det är helg, jag är ledig, Pontus är iväg i Göteborg och träffar kompisar, jag har fått födelsedagspengar av pappa. Alla dessa omständigheter har lett till att den här helgen spenderas inomhus, i mysigast möjliga outfit tillsammans med min kära svägerska, en massa mat och säsong 1 av den helsköna serien ”Dexter”.

Från Wikipedia: 

Dexter is an American television drama series that airs on the premium channel Showtime. Set in Miami, the series centers on Dexter Morgan (Michael C. Hall), a covert serial killer governed by a strict moral code who works for the Miami Metro Police Department as a blood spatter analyst.

Firecracker.

Liten lätt bloggtorka för tillfället. Jag känner mig lite melankolisk vilket jag tror beror på en kombination av vädret (det känns verkligen att sommaren är på väg bort nu…) och en del saker som hänt på jobbet.

Så länge: Njut av filmklippet med Ryan Adams från musikfilmserien ”Music in high places”. Det gör jag.

DND

Ber om ursäkt för den förfärliga fotokvalitén, men när den här bedårande fönsterskådarscenen utspelade sig hade jag bara mobilen till hands och jag var dessutom tvungen att agera snabbt för att inte störa. Vad som fångade deras uppmärksamhet? En skata på balkongräcket, what else…

Evenings @ Lomma Beach.

I underbara vädret i veckan har det inte varit särskilt svårt att fundera ut hur jag har velat spendera mina kvällar. De har mestadels innefattat bil, bilmusik, Aylasällskap, kvällsbad i Lomma och kaffe i pappmugg vilket har varit helt underbart. I torsdags, under precis en sådan utflykt, blev vi och våra kameror dessutom tagna alldeles på sängen av den vackraste solnedgång man kan tänka sig. Den var så fantastisk att vi inte kunde lämna stranden förrän vi hade spenderat större delen av en timme med att försöka fånga de sprakande färgerna och de svepande slöjmolnen.

(Bilderna är klickbara för större versioner)

   

   

Jag är inte redo att släppa taget om sommaren riktigt än, men om det vackra vädret ger med sig och jag blir tvungen så känns det här som det perfekta avslutet.

Wonderful Copenhagen.

Med tanke på den närmast tropiska värmen igår kände jag och Lisa oss ganska osugna på att spendera en hel timme på ett oventilerat Pågatåg till Helsingborg, vilket man måste för att ta sig till Helsingör… Vi var dock fortfarande sugna på att ta oss till Danmark, och struntade därför i krusidullerna och tog helt sonika tåget över till Köpenhamn. Det blev en superhärlig dag med massvis av sol, god mat, glass, fniss och både riktig shopping och fönstervarianten.     

     

        

Jag var turistig och köpte en tröja.

Eddie iz fantastic.

Via Twitter delar jag inte bara med mig av meningslösa småhändelser i mitt liv, jag följer även andra människors meningslösa småhändelser. Däribland den helt genialiske komikern Eddie Izzard som just nu håller på med den galnaste uppgift jag kan tänka mig. För välgörenhetsorganisationen Sport Relief ska han springa 1100 miles (176 mil) uppdelat i dagsetapper på 30 miles (ett maraton). Han springer 6 dagar i veckan och gissar att hela äventyret ska hålla på i 7 veckor. Det här är totalt ofattbart för mig, vars fysiska fitnessnivå är i klass med ett medelpass på Friskis och Svettis. Tanken med det hela är att man ska kunna följa honom (och andra som gör liknande saker) och donera pengar till organisationen som sedan utför diverse välgörenhetsaktioner i världens fattigaste länder.

Hur som helst så har jag ju biljetter till Eddies föreställning ”Stripped” som kommer till Malmö Arena den 18/12 och ser fram emot det med galen längtan och stor entusiasm. Delar därför med mig av ett gammalt favoritklipp, från showen ”Glorious”, här animerad av ett fan. Enjoy!

Idag ska jag och Lisa dagtura till Helsingör och bara ha det bra, kameran ska med och bilder kommer givetvis!